I skuggan av Covid-19

Tomma läktare

Hela världen är drabbad av en pandemi. Vi gör allt för att hålla social distansering, jobba hemifrån, se till att våra nära och kära, framförallt de äldre, inte smittas. Vi lyssnar på presskonferenser från regeringen, folkhälsomyndigheten och WHO. Det mest ovissa är ändå att inte veta hur lång tid det här kan ta innan det är över.

Vår ekonomi är sårbar, för många har det inneburit stora smällar, för andra lite mindre. Vi alla har troligen påverkats på ett eller annat sätt, åtminstone i vår närhet. För oss som lever på att förmedla sport- och spelnyheter så är det inget undantag. Läget är nattsvart och just nu pågår inte mer än Vyssjaja Liga i Vitryssland samt en vitrysk hockeyfinal, plus någon enstaka liga i Sydamerika. Det lär inte dröja länge innan samtliga ligor och event är nedstängt. Permitteringar har nått oss och det var bara en tidsfråga, finns det inget som pågår inom sportens värld finns det heller inget att skriva spelanalyser om.

I det här fallet så är spel och betting helt sekundärt. Livet är viktigare än att vinna pengar, hälsan och familjen går före allt annat. En sport som dock har fått sig ett rejält uppsving under krisen är travet som fortsätter att tävla, åtminstone i Sverige. De har lite andra förutsättningar än närkontaktssporter och ytorna är stora samt att det bedrivs utomhus.

Spelbolagen letar spelobjekt över hela världen – de dammsuger i praktiken marknaden på evenemang vilket har inneburit obskyra livesändningar från typ ”kompisgäng” som dragit ihop matcher att spela i någon sport eller att erbjuda spel på en nivå som aldrig ens borde vara tillåten att erbjuda spelobjekt på. Vi pratar t.ex. träningsmatcher med division fem/sju-lag eller F21/F19. Maxinsatserna per enskilt spel/vad har fortfarande legat på hiskeligt höga summor.

I en tid när det är/har varit fokus på matchfixing och att stävja detta, samtidigt som Sverige har genomgått en omreglering av spelmarknaden med licenskrav. Där ska spelbolagen ha ett ansvar att erbjuda tryggt och säkert spelande vilket innebär att träningsmatcher på den här nivån moraliskt går stick i stäv mot allt det. Men i jakten på omsättning från kunder och att ständigt ha objekt att erbjuda spel på verkar vissa aktörer helt skippa att göra en bakgrundsanalys vilket lett till ”high chaparall” på spelmarknaden. Det här kan endast regleras av spelinspektionen i en form där det klart bör framgå vilken division som är den lägsta ett lag kan tillhöra för att få erbjuda som spelobjekt. Vad de ”icke” licensierade aktörerna gör är svårt att reglera men det bör vara mer tydligt vad som får och inte får erbjudas av de bolag som har sin licens i Sverige. Sen är ett förbud av inkast, hörnor mm inte rätt väg att gå för att undvika matchfixing då de marknaderna inte alls har samma volymer som 1X2, handicap eller över/under. Det har redan diskuterats av många duktiga och insatta i spelbranschen och det blir också tydligt att politikerna och många inom förbunden är väldigt novisa vad gäller spelobjekt och matchfixing.